Startsidan                                  MC-kullen                   Våra hundar

f. 31 maj 2009 i hänryckningen på pingstdagen!      

 

 

          

         Pappa: Stenrikas Karska Knutte                              Mamma: Duritzans Beatrice        

 

 

En liten summering av vad jag hört från telningarna:

 
Maizey (f.d. Matchless) bor inte långt härifrån och jag träffar henne ganska ofta. Snart börjar vi valpkurs i Tingsryd tillsammans :-) Hon är fortfarande klart mindre 
än kvarvarande brorsor, men hon växer och är en pigg och livlig liten tjej. Mer om henne finns här. 
HD blir kvar hemma och har nu fått sin egen sida bland Våra hundar.
Norton bor i Blekinge och får hjälp av matte att skicka glada MMS då och då. Han uppför sig väl och har lärt sig hur man ska vara både bland höns och får.
Hans matte har nu förstått att jag menade det bokstavligt att man har en vätte runt fötterna. Även Norton har fått en egen sida.
Nimbus har tillsammans med sin bror Nelson (f.d. Henderson) återvänt till vättens hembygd men "gå i koppel förstår dom inte vad det skall vara bra för. Dom 
går ju så bra själva, tycker dom."
Zsa-Zsa (f.d. Ducati) är precis den kelgris hennes matte önskade - varje gång vi talas vid ligger Zsa-Zsa i mattes knä. Och hon vakar över matte så att ingen
ska kunna komma oanmäld och överrsaka henne.
Nelson (f.d. Henderson) - se Nimbus ovan.
Yamma (Yamaha) bor i Skåne, mer vet jag inte i skrivande stund men jag hoppas återkomma med mer information om hans vidare äventyr.
Sunny (Sunbeam) till sist flyttar enligt eget val till min syster i Stockholm när hon återkommer efter sin sena semester. Han har fått en egen sida.
Några bilder på de olika filurerna finns på Kennelgalleriet.

 

 

 

Tolv veckor

 

Så har även Zsa-Zsa flyttat. Jag fick en rapport nästa morgon och det verkar som om även hon sköter sig och mår bra i sitt nya hem. Men jag fick räkna
hundarna en extra gång innan jag insåg att det faktiskt inte skulle vara fler. Det verkar så lite med "bara" sex hundar :-)  Nu är bara Sunbeam, kallad Sunny,
kvar av de valpar som ska härifrån. Ännu har ingen, mer än min syster som inte har tid med en valp, fastnat för honom. Om han inte hittar en familj snart
kommer hon och hämtar honom ändå, för hon vill egentligen väldigt gärna ha honom och han gjorde allt för att flirta in sig hos henne. Det är bara det där med
tiden...  Jaja, vi får väl se hur det blir. Han är en lättsam ung man så det är just inget extra jobb att ha honom kvar. Båda pojkarna respekterar elstängslet och
båda aktar sig för att vara alltför nära gräsklipparen och de roar sig bra tillsammans eller med de större hundarna. HD är anmäld till valpkursen och även
Maizey kommer dit.

 

 

 

Tio veckor

 

Och de fick vara med på "hundkalas" - mamma Bea och morbror Ville fyller tre år på tisdag och mormor Tuva och hennes syster Milla fyller sex år på fredag.
Födelsedagarna firades gemensamt och alla nio hundarna fick först gå en skogspromenad. Det var första gången i koppel för den trio som fortfarande bor
här, Zsa-Zsa, Sunbeam och HD. Zsa-Zsa tyckte det var en dum uppfinning och vägrade gå trots lock och uppmuntran; men i valet mellan att släpas och att gå
valde hon snabbt att gå vilket ledde till mycket beröm. Då fattade hon vitsen med koppel och gick exemplariskt. Sunbeam skötte sig ganska bra, men ville
gärna bli buren sista biten hem; det var mysigt att sitta på Britts arm och titta på de andra. HD gick i koppel som om han aldrig gjort annat; nåja, litet hit och dit
förstås, men han är ju bara en valp!

Nu när de är större och färre går alla sju hundarna lösa med mig på tomten tills jag måste fokusera på något jobb. Då får valparna gå in i valphagen så att
de varken försvinner eller kommer till skada. De är jätteduktiga både på att hålla reda på var jag är och att komma när jag kallar! Ibland är de litet för nära så
jag håller på att stå på näsan för att inte trampa på dem...

 

 

 

Nio veckor

 

Nu har även Maizey flyttat. Och Tuva har kommit hem igen efter sex veckors semester i Väckelsång. Valparna har börjat gå från köket och ut på
yttertrappan själva när jag tar bort hindret i dörröppningen. De är också vakna längre perioder.

 

Kvar att hitta "sin" familj är följande valpar:
 
 (Norton) Såld 4/8  (Yamaha) Såld 2/8
 
 
 Sunbeam  (HD) Stannar här! Beslut 10/8
 
 

 

Åtta veckor 

 
Nelson, aka Henderson, och Nimbus har flyttat till sitt nya hem. Det betyder färre valpar att passa, men naturligtvis även en tomhet. Vi har haft barn och 
barnbarn på besök vilket har inneburit att rutinerna har brutits. Nu tränar vi kontrollen av bitandet - de får gripa om fingrar och andra kroppsdelar men inte
bita. Sinsemellan dem är dock lekkampen tuff och Lyra jobbar hårt med att fostra dem. De har upptäckt att om man krafsar tillräckligt energiskt på filten i
lådan kan man komma åt underliggande tidningar och riva dem i småbitar. Det är jätteskoj!
Om de får gå lösa på tomten följer de mig. Ibland så nära att jag snavar på dem. Överhuvudtaget är de mycket angelägna om sällskap och kel.
 
  
Sju veckor

 

 
Vi börjar utveckla en del rutiner. Två saker utgör begränsningar av vad som är möjligt att göra:
1.   När torrfoder ska serveras måste de stora hundarna stängas ute från valpområdet då de annars snabbt äter upp maten.
2.   Jag är morgontrött så dagen startas inte på allvar förrän efter kl 10.
Runt kl 5 på morgonen väcker hundarna mig. Då släpper jag först ut de tre stora. Sedan städar jag köket så valparna får det snyggt igen och sätter mig 
på golvet och leker med dem en stund innan jag ger de stora mat. Då får jag sitta på golvet och krusa Ville – annars äter inte han, han känner sig försummad. 
Därefter lägger jag mig igen.
Kl 10 stiger jag upp, städar köket igen och lyfter upp matskålen medan vi gör i ordning och äter vår frukost. Därpå läser jag tidningen och löser dagens 
Sudodu. I samma ögonblick som jag lägger undan tidningen blir det liv på hundarna. Även valparna har lärt sig att NU händer det. Då ska alla ut!
De små bärs ut till deras hage i trädgården och matskålen ställs i mitten. Inom 10 minuter från det att valparna kommit ut kan jag plocka upp åtta högar; 
de är jätteduktiga med detta! Så följer en stund av protester från småttingarna. De är upprörda över att jag går en runda och plockar upp högarna efter de 
stora hundarna; jag borde ju vara med DEM!
När all städning är avklarad tillbringar jag en timme eller två sittande med valparna. De leker, tuggar på mig, maten och varandra samt protesterar högljutt mot 
orättvisan i att de stora får springa fritt på hela tomten. När de blivit trötta passar jag på att ta mitt eftermiddagskaffe och sedan börjar vi om ute igen om vädret 
tillåter. Annars tar jag in valparna igen till köket så leker vi där.
Numer är mammas mjölk bara komplettering och godis. Huvudsakligen lever de på torrfodret. De får en blandning av småkulor från Robur och Bento Kronens 
Active. Är de mycket hungriga kan de välja småkulorna som går fort att få i sig medan Active både smakar gott och ger tänderna motion vilket är skönt när de kliar.
Till natten stängs de stora ute från valparna så att de kan äta ostört när de vill från vårt läggdags till vår frukost.
 
Valparna börjar också visa mer personliga drag.
Matchless Maizie
Ett bedårande litet yrväder, mycket medveten om sin charm.
Harley-Davidson
Helt övertygad om att han är min hund och ska så förbli. Jag är inte lika övertygad. En herre som är trygg i förvissningen att livet inte innehåller något 
som han inte kan bemästra.
Norton
En lugnare, men också mer försiktig, ung man. Även om han till och från busar med de andra så är han dessemellan fullt nöjd med att ligga hos mig och gosa.
Nimbus
Full av lek och upptåg men emellanåt ligger han och gosar med blicken fäst vid min så jag bara drunknar i hans vänliga blick.
Ducati Zsa-Zsa
Full av energi och alltid igång med ett eller annat. En veritabel skönhet som inte drar sig för att utmana grabbarna på bus.
Yamaha
Nästa energiknippe, även om han lugnat sig något den senaste veckan. Näst efter Maisey den minsta i en i grunden ganska jämn kull.
Henderson
Den som söker mest mänskligt sällskap av valparna. Dessutom konstant full i bus.
Sunbeam
Gör skäl för sitt namn – han är en riktig solstråle! Han söker mycket kontakt utan att vara påträngande. Har man händerna fulla med annat kan han nöja sig 
med att bara ligga nära och mysa, annars vill han gärna leka och tugga på händerna.
 
 
 
 
De har blivit mycket svåra att väga. Även om jag försöker läsa av vågen snabbt så är de lika snabbt igång med att kliva runt i vågskålen. Den sista viktuppgiften 
är mer av en gissning än en exakt vägning, så nu lägger jag av med denna gissningstävling.
 
 

Sex veckor

 

Valparna leker nu ganska vilt med varandra. För att freda mina fötter har jag skaffat en del leksaker, men de stora hundarna bär iväg med dem så att
valparna ändå är utan. Nu köpte jag ett antal tuggben och några nya leksaker som jag knöt fast på olika ställen i köket. Det ledde till stor aktivitet bland
valparna - inklusive Lyra!

 

                   

 

 

                   

 

 

 

 

 

              Matchless Maizey ville dock hellre komma över till oss...   

 

 

 

Dagen innan tog blivande matte denna bild av skönheten:              

       

 

 

 

 

 

9/7 Dagen har varit ovanligt händelserik för småttingarna. Först den första nära kontakten med dammsugaren - litet otäck, men också spännande. 
Sedan glömde jag att stänga till köket vilket gjorde att alla valparna följde efter mig ut i de andra rummen på nedervåningen. De hade inte varit i något 
annat rum tidigare, men det bekymrade inte dem - här fanns massor att utforska!! Och när jag bytte rum gjorde valparna det också! De hittade också 
spegeldörren på sängkammargarderoben och försökte förgäves hitta den hund de såg där :-D.
 
 Tyvärr är bilden suddig, men jag hann bara ta en... 
 
Så fick vi besök av Birgitta & Per-Olof Schön och deras två vättar. Valparna var frimodiga och lät sig inte störas av att det fanns fler hundar, det innebar ju
bara fler lekmöjligheter. Bästa "leksaken" är dock matte: hon fungerar som klätterställning, tuggis, mattant, gosedjur och pipis - sätter man tänderna i henne
så låter hon. Vad mer kan en valp begära av en leksak?
 
 Tuggis  och pipis.
 
 
Dessutom har de fått en sorts trappa så att de inte bara kan ta sig ut ur valplådan utan även klättra tillbaka in. Det går att sova på trappan också!
 
                
  
 
När man tömt matskålen blir man lätt trött... 
 
Fem veckor
 
Nu har de börjat äta torrfoder. Det för ändamålet inköpta valpfodret dög inte - det luktade mycket godare i de andra hundarnas skålar. Den maten är dock 
i alldeles för stora bitar för valparna så det blev till att i en mortel slå söder bitarna till en storlek som passar valparna bättre. Då äter de med stor förtjusning.
De visar mer och mer sina skilda karaktärer och de leker livligt med varandra, men när jag kommer flockas de snabbt kring mina fötter. Några av dem inte
bara leker med Lyra utan t.o.m. utmanar henne fast hon är så mycket större!

Med hjälp av grannarnas barn lär de sig att bli hanterade av olika människor och att tvåbeningar alltid betyder att det bjuds på kel och lek. De blir också 
spralliga när jag bär ut dem - att få vara ute tycks vara väldigt roligt. Familjen Pigney (som ska ha Matchless) har enats om tilltalsnamn vilket innebär att jag
kan lägga till det vid registreringen: Duritzans Matchless Maizey låter väl snyggt? Fast damen själv är ännu snyggare... 
Ducati kommer att heta Duritzans Ducati Zsa-Zsa - efter Zsa-Zsa Gabor. Sämre förebild kan man ha! Zsa-Zsa är en av de mest energiska valparna, har 
ständigt koll på läget och är snabb att gripa ett tillfälle till lek. Övriga valpar har inte fått sina tilltalsnamn ännu.
 
 

Fyra veckor 

 

30/6   Det var varmt och kvavt - valparna flämtade så de fick landa i diskhon och blötas ner för att få litet svalka. Det var inte så värst
populärt... 

            
Matchless                                                                   Ducati                                                                          Nimbus                


           


Sedan fick de halsband på sig. Det var ännu mindre populärt, men att kolla moster Lyras mat - det var kul!      

                 
     

 

29/6  Idag tog jag ut valparna en i sänder för att se hur de reagerade på det. Det var mycket varierande:

Då vädret är fortsatt fint får valparna nu vara ute större delen av dagen vilket de verkar trivas bra med. De leker med varann och de sover, men när de 
hör min röst och/eller ser mig i närheten blir det full aktivitet och alla kommer för att gosa och leka. 
Tänk att få tillbringa flera timmar varje dag med att hålla på med valparna - och kunna kalla det jobb! Det är en härlig lyxkänsla.

 

 

 

 
 
Nu är de tre veckor och får pröva ny mat
 
                   
 
 
Det blev mäkta populärt
 
                         
fast den hamnar litet varstans ...
 
 
 
Allt måste utforskas 
 
                   
 
 


 


 


 


 


Midsommar i valplådan




 


     


 


I sovhörnet                                                                     Matdags







Drygt två veckor - första mötet med gräs! 
 


Vädret var fantastiskt den 16 juni så de fick komma ut en liten stund och det verkade de gilla. 


 


                    


 


 



                  


         Mot mjölkbaren


 


 


En vecka gamla



De små krabaterna äter och sover och verkar rätt nöjda med tillvaron. Alla åtta har mer än fördubblat sin vikt och myser när de ligger tryckta mot matte.



Några bilder på hela kullen - det är omöjligt att identifiera individerna!


 


                     

 


Vikttabell 


 





















 



Matchless



H-D



Norton



Nimbus



Ducati



Yamaha



Henderson



Sunbeam





31-maj



153



208



140



137



197



160



218



139





07-jun



340



485



355



300



430



345



460



400





14-jun



570



675



560



570



650



570



685



630





21-jun



775



930



765



745



820



785



905



825





28-jun



1025



1140



1005



975



1070



995



1115



1035





05-jul



1300



1440



1350



1320



1470



1300



1410



1370





12-jul



1600



1900



1760



1750



1870



1730



1780



1750





19-jul



1940



2300



2260



2130



2250



2100



2200



2200





26-jul



 



 



 



 



 



 



 



 





02-aug



 



 



 



 



 



 



 



 


 


 


Om förlossningen
 


Lördag morgon markerade Bea att nu var öppningsskedet igång. Hon skakade, hässjade och bäddade hela dagen. Själv fick jag inte mycket gjort då jag passade 
på henne mesta tiden. Sent på kvällen (vid 11-tiden) började hon få gröna flytningar, men inga värkar så efter en halvtimme ringde jag till Läckeby Djursjukhus. 
Plockade ihop hennes papper, en låda till valparna och med filtar till både dem och Bea. Dessutom reservdunk till bilen för jag hade bara litet bensin kvar! Så blev 
det full fart till Läckeby. Anlände dit vid 1-tiden och väntade medan de sydde ihop en annan tik som opererats medan jag hoppades att valpningen skulle komma igång.

När Monica (veterinären) kollade var Bea fortfarande inte öppen mycket alls så vi enades om att det var tryggast att kejsarsnitta. Bea rakades och sövdes - DÅ ploppade
första valpen ut!! Monica ringde ut till mig och vi beslutade att avbryta operationen och satsa på normal förlossning. Så kom Bea och Matchless ut till behandlingsrummet 
och vi väntade på nästa. Väntade och väntade - inga värkar. 
Blodprovet visade helt normala värden för kalk, men hon fick ändå ett kalkdropp och si - då började valparna ploppa ut som på pärlband. Mycket varierande i storlek, 
men allihop pigga trots det längdragna förloppet och den genomgångna narkosen. En av dem var så ynklig att vi trodde att den inte var fullgången utan bara en kropp, 
men hon sprattlade ordentligt när hon befriades från hinnorna! När den femte valpen var född röntgades Bea för att vi skulle veta hur många till vi hade att vänta ut. Då 
låg nummer sex i förlossningsgången och tre till väntade på sin tur! Den sista valpen föddes ungefär halv 8 på morgonen så det var en mycket trött skara: personal, 
matte och hund som efter att ha ordnat formalia drog sig hemåt.





 Vår duktiga veterinär Monica  och den hjälpsamma sköterskan Madeléine

Väl hemma försökte jag komma ihåg i vilken ordning valparna fötts och vilka namn de fått. Så vägde jag dem och gav Ossa, minstingen, litet Esbilac innan jag kröp 
i säng för att få sova ett par timmar.

Jag får väl erkänna att jag hade hoppats på en mindre kull. Bea stackaren ska ju ta hand om hela skocken och jag tycker synd om henne. Hon uppförde sig dock 
exemplariskt och pysslade väl om sina småttingar.




Så en kullrapport - namnen valda för att Knutte ger direkt associaltion till motorcyklar:

Matchless stubbad tik på 153 g
HD stubbad hane på 208 g
Norton stubbad hane på 140 g
Nimbus svansad hane på 137 g
Ossa svansad tik på 84 g
Ducati svansad tik på 197 g
Yamaha svanslös hane på 160 g
Henderson svansad hane på 218 g
Sunbeam stubbad hane på 134 g (född i solskenet på morgonen!)
 




Så kom Bea hem och fick pyssla om sina valpar! 



 




 


3/6 på kvällen   Och så var de bara åtta. Under dagen hade jag fått stopp på viktnedgången och vänt så att Ossa gått upp några gram. Så lade jag henne i valplådan 
en stund för att hon inte skulle tro att livet bara fanns innanför min tröja. De stora hundarna gick ut med mig och när vi kom in var Ossa död. Inte helt oväntat, men ändå 
väldigt tråkigt. Efter att ha kollat att hon verkligen var död begravde jag henne bredvid Bellatrix. Hon lämnar ett tomrum efter sig, men hon lever i minnet och hon har åtta 
pigga syskon som växer så det knakar!


 


När man ser skillnaden i storlek kan man förstå att Ossa inte klarade sig. (Här med Ducati.)