duritzans.se

... och en riktig liten tuffing är jag. Mattes byxben är kul att hänga i - fast det gillar inte matte som hävdar att det är hennes byxor. Elak det är vad hon är, matte!
Annars är hon ute hela dagarna nu när vädret är fint. Men i stället för att roa mig kutar hon runt med krattan - och jag som är så leksugen. Det är tur att jag har
mina storasyskon, vi kämpar om kamptrasan, gräver gropar (fast matte säger att vi inte får) och busar runt på alla tänkbara sätt. De tror att jag är liten, men det
tror inte jag på!

På kvällarna går matte uppför en smal brant trappa och förut kunde jag inte följa med. Trist.
Nu har jag lärt mig att gå i den där trappan så nu vet jag att då sitter hon vid datorn. Där nere har hon röjt bland sladdar och annat som jag kan nå, och nu får 
hon passa sladdarna och annat löst där uppe också! Jag måste ju ha full koll på hur alla grejor smakar och vad som händer när man biter i dem. Full koll på 
matte måste jag ju också ha - hon försvinner ibland och är borta i evigheter. Hon påstår att det bara är en eller ett par timmar, men jag vet bättre.

Nätterna är den största orättvisan. Mamma och storasyskonen får sova med matte & husse i deras säng. Bara jag måste sova i hundsängen eller under deras
säng. Matte säger att jag får vänta med att sova med dem tills jag kan hoppa upp själv, då först är mina ben starka nog säger hon. Hmm, jag säger bara det, hmmm!

Lyra är nu sju veckor och har börjat säga till både om hon är hungrig och om hon behöver gå ut! Visst behöver hon tas ut snabbt när hon är nyvaken, 
men annars gnäller hon för att påtala att "Matte nu behöver jag gå på toa!" och jag är imponerad.


Annars är Ville hennes älsklingsleksak - att dra honom i svansen är störtkul. Det tycker inte Ville som säger en del "fula ord" till lillasyster utom när han äter. 
Då måste han ju "ta hand om" maten så då tittar han på matte med en blick som säger "Ta bort henne snälla matte" och då gör jag förstås det. 
Matro måste han ju få grabben.