Startsidan                     Lill-Tegens Tuva Tusensköna               Våra hundar

f. 14 aug. 2003

 Pappa SuCh NuCh NV-01 NV-02 Grålötens Yngve Yfront                                                   Mamma Dangas Cruella De Ville-M "Saga"  

Tuva kom till oss en vacker sommardag. Hon var den första "vätte" jag köpt sedan min älskade Busis somnade in ca 30 år tidigare. Att konkurrera med minnet 
av Busis var verkligen en tuff uppgift, men Tuva överträffade mina vildaste förhoppningar. Hon tog omedelbart plats i centrum av mitt hjärta och där har hon stannat. 
Hon har fört in en glädje i vårt hem som ingen annan hund.

Tuva har ett otroligt uttrycksfullt ansikte. Hon är en glad, tillgiven och energisk hund som är full av upptåg. Allt måste undersökas och om matte tycker att det inte är 
nödvändigt att utforska skogen just nu blir hon snabbt totalt döv. När hon gjort sina utforskningar kommer hon hem - efter en till två timmar! Hon har haft roligt medan 
mattes naglar förkortats...  Mellan "upptäcktsresorna" är hon exemplariskt lydig.

Utseendemässigt är hon smal och smidig. Domarna kallar det ibland "tunn benstomme", men den håller för skutt genom fönstret och nära två meter ned följt av en 
"olaga utflykt". Själv föredrar jag en smidig hund framför en kloss, men det är en fråga om smak. Av hennes telningar är det bara Bea som ärvt Tuvas kroppsform, 
grabbarna är alla kraftigare. Den enda gång hon fällt päls påtagligt var när hon fick ett (för henne) olämpligt foder, annars hårar hon inte mer än vad matte eller husse gör.

Året innan Tuva kom till oss var jag beredd att skaffa en västgötaspets, men när jag föreslog det för min man svarade han "Det räcker med EN hund i huset". Tja, 
man måste ju vara överens, så jag fick vänta. Så dog vår förra hund och Tuva flyttade hit. Efter några veckor insåg jag att jag måste ha en valp efter henne som trygghet 
om det skulle hända henne något. Till min stora förvåning svarade min man att det var OK. Nu har vi tre hundar och jag vill ha en valp till. Vad säger då min man? 
"Tre eller fyra spelar väl ingen roll. De är ju så lätta." 

Det är inte bara mitt hjärta som Tuva och hennes telningar har intagit! Till och med mina svågrar, som annars inte är så förtjusta i hundar, älskar Tuva. 
Hon är helt enkelt så otroligt charmig att det är svårt att inte älska henne.

Tuva har hittills fått två valpkullar som presenteras under egna sidor: Divina Comedia-kullen 2006 och Stjärnkullen2009.

           Tuvas bildgalleri